Peter Gaunitz - En stor inspiratör har gått bort.

"Jag kan ibland kalla mig biolinist;  

jag spelar på naturens strängar"

En av mina stora inspirationskällor bland svenska landskapsarkitekter är utan tvekan Peter Gaunitz. Nås idag tyvärr av ett besked att han tragiskt har gått bort efter en tids sjukdom. Jag hade själv nöjet att träffa denne varma och inspirerande man några gånger varav en längre intervju blev gjord. Nedan publicerar jag den intervjun igen som en liten hyllning till Peter och hans familj.

"Att herr Gaunitz är en man med många järn i elden är en underdift. Landskapsarkitekt, trädgårdsmästare, föredragshållare, biolog, rese-och kursarrangör, konsult på SLU i Alnarp, medverkat i TV-serien "Gröna Rum", och dessutom håller denne man igång två trädgårdsbloggar och en blogg om sitt stora intresse för matlagning med särskild vurm för matens påverkan på kropp och välbefinnande. Jag har själv inte haft förmånen att bevittna någon av hans mycket uppskattade föreläsningar som skall vara oerhört inspirerande, mycket på grund av Peters förvärvade kunskap och erfarenhet men också på grund av den varma humor och energi med vilken han levererar sina föreläsningar. Däremot har jag träffat honom personligen under min studietid i den numera nedlagda bokhandel han drev på universitetsområdet på SLU i Alnarp utanför Lomma i Skåne, ett Alnarp där han även har sin bas för sitt egna företag inom landskapsarkitektur. Ett annat möte var på förra årets "Skånska trädgårdar", trädgårdsmässan i Malmö, där han sålde alla trädgårdsböcker av kvalitet du kan tänka dig.

Bilder från Peter Gaunitz blogg om inte annat anges

Dessa möten har dock varit alltför korta för att stilla en bråkdel av den nyfikenhet jag har på denne mångfacetterade man. Så för att stilla min och kanske väcka Er nyfikenhet på Peter Gaunitz, om ni inte redan har hört talas om honom, så lyckades jag få svar på några av mina frågor genom en intervju som här kommer Eder tillgodo!

"Jag vill skapa hållbara miljöer för människor, växter och djur med bildkonsten och den besjälade naturen som förebild".

Jag försöker beskriva dig kortfattat men det är omöjligt, hur får alla dessa titlar och intressen plats i ditt liv?

Men jag brukar inte använda mig så mycket av titlar, utom på skoj ibland. Då kan jag kalla mig till exempel biolinist. Det är alltså någon som spelar på naturens strängar. 

Jag har egentligen bara tre stora huvudintressen, nämligen biologi, konst & design och pedagogik. Fast inom biologi ryms ju en hel del förstås, men intressen tar inte plats – det är själva utövandet av dem som tar tid.  

Är det något ytterligare yrke eller kunskap du önskar att förvärva?

Byta yrke har jag inga planer på, men ny kunskap strävar jag efter hela tiden. Det jag söker mest är nog fördjupad kunskap om det som intresserar mig mest, exempelvis naturens dynamik. Men min paroll är ju ”utan stängsel”, så jag är öppen för allt och utestänger intet.

Var kommer ditt intresse för trädgård och natur ifrån?

Naturintresset har jag haft sedan födseln. Min far var biolog och naturkännare av rang och stor pedagog och folkbildare. Han har lärt mig det mesta som jag kan om djur och natur. Vi var ute i naturen varje helg och större delen av sommarlovet. När andra småbarn kunde rabbla bilmärken så kände jag istället till djur och växter från vår natur. Odlingsintresset tog fart när jag som åttaåring fick en kaktus av en tjejkompis som jag var småkär i. I de tidiga tonåren byggde jag, under min fars överinseende, olika biotoper i vår trädgård i Västmanland och hämtade vilda växter från naturen till damm- och lundplanteringar.

Att ha en pappa som så stark förebild och som verkligen initierat dig till naturen låter fantastiskt. Vilket är ditt starkaste minne av honom som är relaterat till naturen och era utflykter? Det är omöjligt att välja ut en enda episod från alla upplevelser bland ringlande blodiglar och platta klodyvlar, vippande sädesärlor och ilande näbbmöss eller murkna ekar och klibbiga sileshår. Det är mer så att allt tillsammans har gett mig inte bara kunskaper om samspelet i naturen utan också ett nästan andligt och intuitivt förhållande till allt levande.
Men jag minns en gång när jag hittade en färggrann skalbagge och frågade pappa vad det var för något att han svarade:

- Det är en jordlöpare som heter Carabus nitens.
- Inte på latin, pappa, på svenska, sa jag.
- Men latin är inte så svårt, du kan ju redan många ord på latin, svarade han.
- Kan jag?
- Ja, Tussilago till exempel, det är hästhovens latinska namn, sen så ropar du ju på mamma ibland och mamma är latin och betyder bröstvårta, fortsatte min far.

På så vis avdramatiserades svårigheten med växternas och djurens latinska namn och som en konsekvens av detta kunde jag redan många namn på latin när jag några år senare på åttaårsdagen fick kaktusen av grannflickan. Jag förstod då innebörden av både Mammilaria och vårtkaktus.

Du är en stark förespråkare för naturliga planteringar och menar att t ex Piet Oudolfs parker och planteringar inte är naturlika. Hans arbete och planteringar är något jag uppskattar väldigt mycket och har levt med tron att dom var just "naturlika". Hur vill du definiera begreppet?

Jag är en stor beundrare av Piet Oudolf och hans sätt att komponera med perenner. Vi har alla olika sätt att tolka naturen och jag vill inte påstå att vare sig Piet eller någon annan inte gör naturlika planteringar. Men när någon planterar växter i avgränsade block eller likstora moduler, vare sig det råkar vara Piet eller någon annan, så ser det inte särskilt naturligt eller naturlikt ut. Däremot kan det ju vara naturinspirerat. 

Naturlikt för mig är när det liknar naturen alltså att växterna växer i ett dynamiskt, föränderligt ekosystem och där växterna tillåts att konkurrera om livsutrymmet. Ofta är det en eller några få arter som dominerar i individantal och yta och aldrig, aldrig växer de i rutor eller raka rader.    

”Jag följer inte trenderna,

 jag skapar dem”

Förutom naturen, vilka förebilder och inspirationskällor har du inom landskapsdesign?

Framför allt är jag inspirerad av hur andra designers förhåller sig till och tolkar naturen, alltså ”trädgårdar”.  Men jag kan få inspiration av arkitektur, bildkonst och annan design också. Ibland kan idéer komma för mig från till synes ingenstans. Det känns inte som om jag alltid aktivt tänker ut mina planteringsidéer utan att de tränger sig på liksom av sig självt. Uppslag kan komma farande när jag åker tåg, kör bil, vilar i soffan eller vandrar i naturen. Men viktigaste inspirationskällan är tveklöst naturupplevelser, gamla såväl som nya.

Mycket av ditt arbete inom landskapsdesign handlar om att arbeta med biotop- och ståndortsplantering, beskriv dessa begrepp.

En ståndortsplantering innebär att alla växter är valda därför att de trivs på en specifik växtplats. Är det en biotopplantering så tas hänsyn också till djurlivet på platsen. Det som särskilt intresserar mig är samspelet och konkurrensen mellan växterna i ett växtsamhälle och mellan flora och fauna. Att växterna ser ut som de gör är ju ett resultat av den interaktionen.    

Vad är det inom detta område som får dig att gå igång?

Jag kan bli upprymd och lyrisk när jag ser stora fält av blommande örter i den stora skalan och sen när man tittar närmare i grönskan och upptäcker alla småkryp som lever där. Myller går jag igång på. 

Om man som lekman vill anlägga en biotop- eller ståndortsplantering, var och hur börjar man om man inte anlitar dig förstås?   Först ska man försöka ta reda på vilka ståndortsförehållanden som råder på det tilltänkta området. Det enklaste är att anlägga en biotop som naturligt skulle förekomma på just den här platsen. På näringsrika trädgårdsjordar skulle det ju växa skog, så då lämpar sig en lund eller ett woodland bäst.
Man kan också förändra förutsättningarna om man tillför till exempel torv, sand eller kalkkross. Genom att studera vilka växter som trivs tillsammans i naturen och vilka djur som förekommer där, kan man skaffa sig mycket grundläggande ståndortskunskap.

Vad får man om man anlitar dig?

Om man är ute efter en annorlunda, naturnära design och en dynamisk, föränderlig biotop eller om man vill ha en trädgård eller park som kräver minimalt med skötsel och ger maximal skönhetsupplevelse, eller om man ser djurlivet – insekter, fåglar, groddjur – som en viktig designkomponent, då ska man anlita mig.
































Nämn tre växter eller blommor du vill se mer av i en villaträdgård?

Jag tänker inte i enskilda växter utan i system eller växtsamhällen. Jag vill se mer ängar och prärier, stäpper och hedar, klippor och stenmiljöer, savanner, lundar och woodland och så olika fuktmarksmiljöer som diken och dammar, mossar, kärr och träsk. Följaktligen vill jag då se mer av de växter som växer i sådana här biotoper och jag ser gärna att vi börjar använda fler växter från vår vilda flora. Tre växter skulle då kunna bli en, tvåblad och treblad.

Trillium - Treblad (Bild från "Alpinodlarna i Halmstad")

Beskriv första gången en trädgård eller park fick dig att tänka "wow!".

Första gången minns jag inte, men trädgårdar som imponerat på mig är bland annat Göteborgs botaniska trädgård och Vargaslätten i Sverige, Berggarten och Hermannshof i Tyskland, Mien Ruys tuinen och Priona i Holland, Stourhead, Hyde Hall och Broughton Grange i England och Chicago Botanic Garden och Millennium Park i USA. Dessa platser är alla ganska olika, men ett gemensamt drag är nog att alla har åtminstone några delar som är naturlika eller naturalistiska.     

Hur ser du på trender inom trädgårdsvärlden?

Det är klart att vi alla påverkas av samtidens syn på trädgård. Men de påhittade trenderna som brukar presenteras på trädgårdsmässorna bryr jag mig inte alls om. Lite skämtsamt brukar jag annars säga: ”Jag följer inte trenderna, jag skapar dem”    

 

en av Peters planteringar i Sävsjö

Du har även ett stort matintresse, berätta!

Mat- och matlagning hör till mitt huvudintresse biologi. Jag är särskit intresserad av hur födan påverkar kropp och sinne, relationen mellan mat och välbefinnande. Sedan gillar jag att laga mat, framförallt att slänga ihop något av vad som råkar finnas hemma. 

Du sålde fram till förra året böcker i din egen bokhandel, men när får vi läsa en bok skriven av dig?

Bokhandeln är nedlagd och tiden räcker inte till för att också skriva böcker. Dessutom gör sig lögner bättre i muntlig form än nedtecknade i en bok, men en vacker dag kanske jag får tid att sammanfatta mina erfarenheter. 

Karl Foerster var väl 80 år när hans bok om gräs och ormbunkar kom ut, så jag har ännu tiden för mig. Fast jag har medverkat i Kvants och Palmstierrnas Vår Trädgårdsbok  med avsnitten om prydnadsgräs och vattenväxter.    

Vilket av alla dom jobb inom landskapsdesign som du har utfört är det du känner mest för?

Kalkstäppen i Sävsjö är tveklöst en av mina favoriter. Men totalt sett är det nog ändå Laholms Stadspark som jag vurmar mest för, kanske också för att det projektet fortfarande är i full gång.  

 

Sävsjö



Jag tackar Dig Peter för din tid att svara på mina frågor och hoppas ni som läser detta inlägg har fått upp ögonen eller fått mer svar om både Peter Gaunitz och ståndortsplanteringar och biotopodling! För att läsa mer om Peter och hans företag och tjänster, Sävsjö och Laholmsprojeket gå bland annat in på hans bloggar.

http://petergaunitz.blogspot.com/

http://biotopedesign.blogspot.com

http://gronabockersvartkaffe.blogspot.com/

Pin It