Min "vanliga"arbetsgivare, ABK Kristianstadsbyggen, brukar varje år ordna en studieresa för alla anställda (ca 150 st). Resan brukar vanligtvis handla om att besöka andra städer och deras bostadsbolag, eller större städer för att titta på arkitektur och nybyggnationer inom olika bostadsområden. Detta brukar vara väldigt inspirerande och roliga resor på alla vis men i år var det än mer intressant och givande, i alla fall för min egen del. Resans tema var nämligen inom det "gröna" området. Ett av målen var Augustenborg i Malmö som är ett område där både kommunen Malmö Stad och dess kommunala bostadbolag MKB satsar mycket på för att förbättra utemiljön och genom detta även vinna mycket ur miljösynpunkt. Vi besökte först Malmö Stads pilotanläggning för forskning om s k gröna tak som ligger just i Augustenborg. Läs om projektet här eller se video nedan:
På taken till Malmö Stads byggnader, som bl a tekniska kontoret använder, så har man nästan
10 000 kvm provodlingar med framförallt sedumtak. Man provar med olika tjocklekar, underlag, lutning mm för att försöka hitta den optimala varianten och hitta lösningar på olika problem. Nyttan med dessa gröna tak är nästintill enbart postiv, det är en dyrare engångskostnad att anlägga taken i fråga om inköp när det anläggs men sedan tar de negativa aspekterna slut.
10 000 kvm provodlingar med framförallt sedumtak. Man provar med olika tjocklekar, underlag, lutning mm för att försöka hitta den optimala varianten och hitta lösningar på olika problem. Nyttan med dessa gröna tak är nästintill enbart postiv, det är en dyrare engångskostnad att anlägga taken i fråga om inköp när det anläggs men sedan tar de negativa aspekterna slut.
Sedumtak ger bättre isolering, det renar luften, det minimerar dagvatten till avloppet då taket suger upp och använder det mesta av regnvattnet eller genom avdunstning, det skapar en stor biologisk mångfald och är dessutom, tycker jag, väldigt snyggt. Det ökar även livslängden på underlagspappen från cirka 30 till 70 år då väder,vind och årstider inte får tillgång till att slita på pappen.
Man har även försöksodlingar med takträdgårdar som dock kräver betydligt mer av byggnadskonstruktionen som skall tåla 250 kg per kvm mot ca 50 kg kvm för sedumtak! Men på taket fanns en kuperad trädgård med sol och torktåliga växter, gångar och upphöjda planteringslådor och små björkar som fåglarna planterat genom att få med sig frön. Visionen man har och arbetar efter är att ge tillbaka naturen den yta man har tagit i beslag på marken genom att anlägga trädgårdar på taken.
Tillsammans med kommunen valde man att satsa på området och framför allt grönytorna och planteringar för att öka attraktionsvärdet. I projektet lade man också stor vikt vid att göra satsningar inom de miljövänliga aspekterna och skapa en "ekostad". Man satsade bl a på ökade sopsorteringmöjligheter och information, och man separerade lägenheternas avlopp från dagvattnet. Dagvattnet leds numera i kanaler genom hela området ovan jord till olika dammar där naturlig avdunstning och filtrering gör att man undviker att belasta det normala avloppet med regnvatten. Detta gör också att man kan använda sig av vattnets estetiska fördelar i dammar och genom de synliga kanalerna.
Studiebesöket fortsatte sedan till området som ligger granne med Augustenborg. Seved, som för bara några år sedan rankades som ett av Sveriges mest otrygga områden, har nu börjat förvandlas genom att använda sig av odlingens kraft. Mer om detta i nästa inlägg.
3 kommentarer:
Vad intressant. Tänk vad man faktiskt kan göra för att förvandla tråkiga och otrygga områden. Vilka fina bilder!
Själv bor jag i ett hus med sedumtak. Måsarna gillar det också. Bara att slå sig ner och lägga sina ägg på den mjuka sedum-mattan...
Hej,
Är trött i kroppen efter en massa planterande under eftermiddagen. Vill bara kort (trots att ditt inlägg verkligen verkar spännande, måste förståss läsa sen)svara på din fråga om ängsvård:
"Restaurering av ängs- och hagmarker" av Olof Johnasson, Naturvårdsverket är bra med användbar fakta. Trevligare att läsa är "Svenska naturbetesmarker, historia och ekologi" Urban Ekstam och Nils Forhed, Naturvårdsverket, eftersom den tar upp historik runt både betesmark och ängar.
Lycka till
Kristina
Där är verkligen intressant att gå runt och titta, har varit där och gjort ett reportage förra året. kul att du tar upp det! /Sophia
Skicka en kommentar